Kort svar
Om du inte har tillgång till en spåkula är det i princip omöjligt att veta hur framtiden kommer se ut.
Det är dock fullt förståeligt att tankarna går dit.
Utmaningen uppstår när du börjar försöka lösa saker som ännu inte har hänt.
För mig har det hjälpt att gå tillbaka till några enkla frågor:
Vad vet jag?
Vad är det jag antar?
Finns det något jag kan göra åt situationen här och nu?
Och om det händer, vad gör jag då?
Låt oss gå igenom detta i denna artikel.
Vad ligger bakom din framtidsoro?
Framtidsoro kan se ut på många olika sätt.
“Tänk om jag förlorar jobbet?”
“Tänk om ekonomin blir dålig?”
“Tänk om relationen tar slut?”
“Tänk om jag satsar på något och misslyckas?”
Ja jo, allt kan ju hända.
Det känner jag av själv.
Jag kan vara riktigt bra på att ta ett problem som KANSKE uppstår om sex månader och behandla det som om det redan ligger framför mig idag.
Problemet är att jag då försöker lösa något som kanske aldrig händer.
Säg att du oroar dig för att förlora jobbet.
Har du fått sparken?
Nej.
Finns det konkreta tecken på att du kommer få sparken?
Kanske inte.
Då finns det egentligen inget problem att lösa precis just nu.
Det betyder inte att du ska ignorera risker.
Försök istället lägga energin på det du faktiskt vet och kan agera på.
Att fortsätta älta sådant som kanske händer längre fram ger dig inte särskilt mycket mer att agera på.
När oron kommer – gör så här istället
Istället för att försöka lösa hela problemet på en och samma gång försöker jag göra problemet så konkret som möjligt.
Ta samma exempel:
“Jag är rädd att jag ska förlora jobbet.”
Då kan du gå igenom fyra frågor.
Vad är jag egentligen rädd ska hända?
Inte:
“Jag är orolig för jobbet.”
Utan konkret:
“Jag är rädd att jag ska bli arbetslös och inte kunna betala mina kostnader.”
Check, nu vet du vad du oroar dig för.
Vad vet jag just nu?
Skilj här på vad du vet, och vad du bara antar.
Kanske vet du:
“Företaget går sämre.”
“Två personer har blivit uppsagda.”
Men du kanske inte vet:
“Jag kommer också bli uppsagd.”
Det är just nu bara ett antagande.
Kan jag göra något åt situationen?
Om svaret är ja, fundera på vad du faktiskt kan göra och skapa någon form av plan.
Du kan exempelvis:
uppdatera ditt CV
se över din ekonomi
spara och bygga upp en buffert
börja hålla koll på andra jobb
prata med din chef
Då har oron åtminstone lett till någonting användbart.
När du har gjort det du faktiskt kan påverka återstår en betydligt jobbigare del: att acceptera att du ännu inte vet hur det kommer gå.
Vad gör jag om det faktiskt händer?
Det här tycker jag är en viktig del.
För mycket av framtidsoron handlar, åtminstone för mig, om att allt känns som ett stort svart hål.
“Tänk om det går åt helvete?”
Ja okej.
Betyder det då att du kommer lägga dig ner och ge upp?
Om du exempelvis blir arbetslös kan du ju:
Börjar söka nya jobb.
Drar ner på kostnaderna.
Använder din buffert under tiden.
Ta hjälp av kontakter eller nätverk.
Nu har du plötsligt gått från:
“Katastrof.”
till:
“Det här hade varit jobbigt, men jag har en plan.”
Det är en stor skillnad.
Gör planen – och sätt sedan punkt
När du väl har satt planen behöver du sätta punkt.
Det finns en skillnad mellan att förbereda sig och att försöka lösa samma problem om och om igen.
Säg att du redan har kommit fram till:
“Om jag blir arbetslös börjar jag söka jobb direkt, drar ner på mina kostnader och använder min buffert under tiden.”
Bra.
Då har du en plan.
Men om du sedan ligger nästa kväll och tänker:
“Tänk om jag blir arbetslös?”
Så har ju egentligen ingenting nytt hänt.
Du försöker bara lösa samma problem en gång till.
Det är här jag själv brukar försöka fråga:
Har något förändrats sedan jag tänkte på det här sist?
Har jag fått någon ny information att agera på?
Finns det något nytt jag kan göra?
Om svaret är nej är det rätt meningslöst att dra hela tankeloopen på nytt.
Planen finns redan.
Då får problemet ligga tills något förändras.
Du kommer aldrig få garantin du letar efter
Det här är den jobbigaste delen.
Du kan göra allt ovanför by the book.
Men du kommer fortfarande inte veta exakt hur framtiden kommer se ut.
Det finns ingen garanti för att jobbet finns kvar.
Ingen garanti för att relationen håller.
Ingen garanti för att din satsning lyckas.
Ingen garanti för att livet går enligt planen.
Och du kan lägga hur många timmar som helst på att tänka utan att få den garantin.
Personligen kretsar’ mycket av min egen framtidsoro kring just det här.
“Om jag bara tänker igenom det tillräckligt noggrant kanske jag till slut känner mig helt säker.”
Men den punkten kommer aldrig riktigt.
Det finns alltid ett nytt:
“Tänk om?”
Någonstans behöver jag därför kunna säga:
Jag har gjort vad jag kan idag.
Jag vet vad jag faktiskt vet.
Jag har en plan om situationen förändras.
Resten får jag hantera om och när det faktiskt händer.
Det betyder inte att oron automatiskt försvinner.
Men jag behöver inte lösa morgondagens problem idag.
Jag behöver bara följa planen.
Sammanfattning
Om du märker att du fastnar i oro för framtiden behöver du inte försöka lösa hela livet på en gång.
Börja med:
Vad är jag rädd för?
Vad vet jag?
Vad antar jag?
Finns det något konkret jag kan göra idag?
Och om det jag oroar mig för faktiskt händer – vad gör jag då?
Gör det du kan.
Skapa en plan.
Och när du inte längre har ny information eller något nytt att agera på – försök sätta punkt.
Framtiden kommer alltid innehålla en viss osäkerhet.
Det betyder inte automatiskt att den kommer gå åt helvete.
Vanliga frågor
Varför känns oron värre på kvällarna?
För mig kan oron kännas starkare på kvällen när det blir lugnare och det finns mindre som distraherar tankarna.
Hur långt fram i tiden är det rimligt att planera?
Så långt det hjälper dig att fatta ett beslut. Antal dagar/veckor/månader finns inte.
Vad gör jag om något jobbigt kommer hända?
Fokusera på planen, istället för att försöka förutse hur allt kommer bli.
Varför kommer samma oro tillbaka trots att jag redan har en plan?
För att en plan inte automatiskt tar bort känslan i sig. Planen gör oron mer konkret och lättare att hantera.
Viktigt
Den här artikeln bygger på mina egna erfarenheter och hur jag själv försöker hantera framtidsoro.
Jag är inte läkare, psykolog eller professionellt utbildad inom psykisk ohälsa.
Om oron tar mycket plats, påverkar vardagen eller känns svår att hantera på egen hand kan det vara klokt att prata med vården eller någon annan professionellt utbildad.
Källor och referenser:
Personliga erfarenheter.
Karolinska institutet med psykologen Erik Hedman.
1177.se
Läs vidare:
Överanalysera – när är det dags att ta det på allvar?
Skillnaden mellan att tänka och att älta
Hur hanterar man stress på jobbet?
Prestationsångest hos män
