Kort svar
Sedan jag började investera 2018 har jag gjort flera kostsamma misstag med utdelningsaktier. Jag har jagat hög direktavkastning, fortsatt köpa aktier trots kraftiga kursfall och spridit mina pengar över fler företag än jag kunnat hålla koll på. Här berättar jag vad som gick fel och hur erfarenheterna har förändrat mitt sätt att investera.
Jag jagade hög direktavkastning och förlorade 40 procent
En hög direktavkastning kan se väldigt attraktiv ut när man bygger en utdelningsportfölj. Men Speqta lärde mig att det finns en avgörande skillnad mellan ett företag som tjänar pengar löpande och ett företag som delar ut pengar efter att ha sålt delar av sin verksamhet.
Speqta, tidigare myTaste, hade under 2021 och 2022 sålt flera verksamheter, bland annat Rahalaitos, Vinklubben och Affilijet. Försäljningarna frigjorde stora summor pengar som bolaget sedan delade ut till aktieägarna.
Under 2022 delade Speqta ut omkring 316 miljoner kronor, motsvarande 4,80 kronor per aktie. Året därpå delades ytterligare cirka 45 miljoner kronor ut, motsvarande 6,83 kronor per aktie.
För mig som letade efter hög direktavkastning såg det lockande ut.
Men pengarna kom till stor del från försäljningar av verksamheter. Det var alltså inte en utdelningsnivå som automatiskt kunde fortsätta år efter år.
Speqta höll samtidigt på att ställa om verksamheten mot annonseringsteknik och AI-baserade tjänster. När de tidigare verksamheterna hade sålts fanns inte samma förutsättningar att fortsätta dela ut lika stora summor.
Jag hade lagt för stor vikt vid utdelningen och för lite vid vad som skulle generera företagets framtida intäkter.
Till slut sålde jag aktierna med omkring 40 procents förlust.
Vad jag tittar på i dag
Direktavkastningen är fortfarande intressant, men den räcker inte för att avgöra om jag vill investera.
Jag läser årsredovisningar och kvartalsrapporter för att förstå hur företaget tjänar pengar, hur skuldsättningen ser ut och om intjäningen kan finansiera framtida utdelningar.
Jag försöker också förstå affärsmodellen. Vad säljer företaget? Vilka är kunderna? Hur påverkas verksamheten av konjunkturen och konkurrensen?
Speqta är ett bra exempel på varför det spelar roll.
En hög utdelning kan vara fullt rimlig vid ett enskilt tillfälle, men om pengarna kommer från försäljningen av verksamheter behöver man fråga sig vad som finns kvar att tjäna pengar på efteråt.
Det var den analysen jag borde ha lagt större vikt vid.
Byggpartner: När jag fortsatte köpa trots kursfallet
Byggpartner blev en betydligt större investering än jag från början hade tänkt mig.
När aktiekursen sjönk fortsatte jag att köpa.
Resonemanget var enkelt: Genom att köpa fler aktier till ett lägre pris kunde jag sänka mitt genomsnittliga inköpspris. Samtidigt skulle jag öka mitt antal aktier och därmed min potentiella utdelning rejält, förutsatt att företaget fortsatte dela ut pengar.
Om kursen sedan återhämtade sig skulle jag dessutom snabbare kunna komma tillbaka till plus.
Till slut hade jag investerat omkring 120 000 kronor i företaget.
Men aktien fortsatte att falla.
En tid därefter ställde dom samtidigt in utdelningen.
Resultatet: Mina ursprungliga 120 000kr vart 51 600kr (43% ner).
Rip.
Det är lätt att fastna i tanken att man gör en bra affär bara för att man köper något billigare än tidigare.
Fast en aktie som har fallit 50 procent behöver inte vara köpvärd.
Titta längre tillbaka än den senaste kursnedgången
Något jag tycker är klokt är att studera aktiens utveckling under exempelvis ett, fem och tio år, förutsatt att bolaget har varit börsnoterat så länge.
Hur har aktien utvecklats över tid? Har kursen sjunkit år efter år? Har den stora upp- och nedgångar? Hur har utvecklingen sett ut jämfört med börsen i övrigt?
Det kan ge en bild av hur marknaden historiskt har värderat bolaget.
Men kursgrafen berättar inte hela historien. Utdelningar, förändringar i verksamheten och företagets ekonomiska utveckling behöver också vägas in.
För mig är det särskilt viktigt eftersom jag söker stabilitet och förutsägbarhet.
Jag vill inte ligga sömnlös på nätterna och fundera över hur mina innehav kommer att utvecklas.
Det betyder inte att jag undviker alla aktier som svänger kraftigt. Men om ett företag har haft en lång period av svag utveckling vill jag förstå varför innan jag investerar.
Frågan jag borde ha ställt mig
Hade jag köpt aktien i dag om jag inte redan ägde den?
Det gäller både Byggpartner och Speqta.
I båda fallen hade jag behövt lägga större vikt vid företagets aktuella förutsättningar i stället för att fastna i min ursprungliga investering eller den utdelning jag hoppades få.
Att köpa fler aktier när kursen faller kan vara ett bra beslut. Men bara om analysen fortfarande håller.
Om företagets förutsättningar har försämrats behöver man kunna ändra uppfattning.
Jag ägde 25 aktier men hade noll koll
Som mest hade jag omkring 25 olika aktier i portföljen.
Tanken var att sprida riskerna. Om ett företag utvecklades dåligt skulle de andra innehaven kunna väga upp för det.
Det låter rimligt, och riskspridning är en viktig del av långsiktigt sparande.
Men någonstans på vägen blev antalet innehav ett mål i sig.
Att följa 25 företag innebär att hålla koll på deras rapporter, resultat, skulder, framtidsutsikter och förändringar i verksamheten.
Jag hade helt enkelt fler innehav än jag kunde följa på ett sätt som fungerade för mig.
Med tiden började jag därför minska antalet enskilda aktier.
I dag har jag sex aktieinnehav och använder indexfonder för att få en bredare spridning.
Det är ingen modell jag tycker att alla ska kopiera. Sex enskilda aktier innebär en tydlig koncentrationsrisk, och en bredare portfölj kan ge bättre riskspridning.
Men för mig har förändringen gjort det lättare att följa företagen jag faktiskt äger.
Vill du se hur jag har byggt upp portföljen kan du läsa så här ser mina aktie- och fondinnehav ut i dag.
Utdelningen var viktigare än företagets ekonomi
En sak som förenar flera av mina tidigare investeringar är att jag lade för stor vikt vid hur mycket pengar jag kunde få utbetalt.
Men en utdelning säger inte hela sanningen om ett företag.
Ett bolag kan ha en attraktiv utdelning samtidigt som skulderna växer, lönsamheten försämras eller kassaflödet inte räcker till.
Och om företagets ekonomi försämras kan utdelningen behöva sänkas eller utebli.
Det är därför jag har börjat lägga större vikt vid vad som faktiskt finansierar utdelningarna.
Jag tittar framför allt på:
Resultatet: Tjänar företaget pengar över tid?
Kassaflödet: Kommer det in tillräckligt med pengar för att stödja utdelningen?
Skuldsättningen: Hur känsligt är företaget för högre kostnader och sämre tider?
Utdelningsandelen: Hur stor del av vinsten delas ut till aktieägarna?
Det betyder inte att ett företag måste ha perfekta siffror för att vara intressant.
Men jag vill förstå varför utdelningen är möjlig och vilka risker som kan påverka den.
Tidigare kunde en hög direktavkastning räcka för att väcka mitt intresse. Numera är den snarare en anledning att undersöka företaget närmare.
Jag saknade en strategi som höll även när börsen gick dåligt
Det tog några år innan jag började bli mer konsekvent i hur jag investerade.
Jag kunde lockas av en hög utdelning, hitta ett nytt företag som verkade intressant eller fortsätta köpa i ett befintligt innehav när kursen föll.
Varje beslut kunde kännas rimligt för stunden.
Men besluten hängde inte alltid ihop med en genomtänkt långsiktig strategi.
I dag försöker jag hålla det enklare.
Jag investerar regelbundet, återinvesterar utdelningarna och är mer selektiv med vilka företag jag väljer att äga.
En viktig del är att se hur företagen passar ihop med resten av portföljen.
Jag försöker bland annat bedöma hur många sektorer jag är exponerad mot, om jag har för stor andel i samma bransch och vilka delar av ekonomin jag saknar exponering mot.
Poängen är riskspridning.
Om stora delar av portföljen består av företag inom samma konjunkturkänsliga sektor kan flera innehav falla samtidigt när ekonomin försämras.
Det räcker alltså inte att äga många olika aktier om företagen påverkas av samma risker.
Samtidigt kan även företag i olika sektorer falla under en bred börsnedgång. Riskspridning minskar vissa risker, men tar inte bort dem.
Mina utdelningar från 2018 till 2025
Mitt första år som investerare, 2018, fick jag totalt 637 kronor i utdelningar.
Under 2025 hade den årliga summan vuxit till omkring 24 800 kronor.
För 2026 har jag räknat med ungefär 32 800 kronor, men det är en prognos och inte ett fastställt resultat.
Utvecklingen beror bland annat på att jag har fortsatt sätta in pengar och återinvesterat utdelningarna.
Det är också viktigt att skilja mellan växande utdelningar och god totalavkastning. Att få mer pengar utbetalda varje år betyder inte automatiskt att portföljen har presterat bättre än andra investeringar.
Vill du se hur det har gått för mig kan du läsa min genomgång av aktie- och fondportföljen.
Jag har trots allt gjort förluster längs vägen.
Men några av mina bästa affärer har också kommit under perioder när börsen har fallit kraftigt.
I vissa fall har företagens verksamheter fortsatt utvecklas väl, samtidigt som oro på marknaden fått investerare att sälja sina aktier.
Då har jag kunnat köpa aktier i företag jag redan tror på till lägre priser.
Men här finns en viktig skillnad jämfört med mina misstag i Speqta och Byggpartner.
Jag köper inte mer enbart för att aktiekursen har fallit. Jag vill förstå varför den har fallit.
Om företagets intjäning, affärsmodell och långsiktiga förutsättningar fortfarande ser bra ut kan en nedgång vara ett intressant köpläge.
Om problemen däremot finns i själva verksamheten behöver jag omvärdera investeringen.
Det är den skillnaden jag försöker bli bättre på att förstå.
Målet är inte att pricka botten på börsen. Jag vill bygga en portfölj med företag jag förstår och en risknivå som gör att jag kan sova gott om nätterna.
Vanliga frågor
Är hög direktavkastning alltid dåligt?
Nej. En hög direktavkastning kan vara motiverad, men den kan också bero på ett kraftigt kursfall eller en utdelning som inte är hållbar. Därför behöver man undersöka företagets ekonomi och utdelningshistorik.
Är det fel att köpa fler aktier när kursen faller?
Inte nödvändigtvis. Om företagets långsiktiga förutsättningar fortfarande är goda kan ett lägre pris innebära en intressant möjlighet. Problemet uppstår när man köper mer utan att omvärdera investeringen.
Hur många utdelningsaktier bör man äga?
Det finns inget antal som passar alla. Det viktiga är att ha en riskspridning som passar ens ekonomi och riskvilja. Breda aktiefonder kan vara ett sätt att sprida risken över många företag utan att själv behöva välja och följa varje aktie.
Viktigt att tänka på
Det här är mina personliga erfarenheter, inte individuell investeringsrådgivning. Aktier kan både stiga och falla i värde, och du riskerar att förlora delar av eller hela ditt investerade kapital.
