Hur mycket buffert behöver man egentligen? Så här tänker jag

Hur stor buffert behöver man egentligen? Här får du en enkel modell utifrån dina utgifter, din livssituation och din ekonomiska marginal.
Picture of Christoffer Jensen

Christoffer Jensen

Grundare & Skribent på Manfolk.se

innehållsförteckning

Kort svar

En bra buffert ska ge dig tid och handlingsutrymme om något går åt helvete.

För mig är ungefär tre månaders vanliga utgifter en bra nivå att utgå från. Men samtidigt tycker inte jag att man ska låsa sig vid någon magisk regel.

Har du 5 000 kronor sparat idag är det fortfarande betydligt bättre än 0 kronor.

Hur stor buffert du behöver beror på hur ditt liv ser ut: boende, bil, barn, inkomst, försäkringar och hur mycket du kan dra ner på om ekonomin plötsligt blir sämre.

Avanza är inne på samma princip: det finns inget exakt facit, eftersom buffertbehovet beror helt på både livssituation och ekonomi.

Hur stor buffert behöver du egentligen?

Jag brukar själv tänka:

Genomsnittliga månadsutgifter gånger tre.

Jag gör av med ungefär 30 000 kronor i månaden när lägenhet, bil, mat, nöjen och resten räknas in.

Därför brukar jag ligga runt 90 000 kronor på mitt buffertkonto.

Men jag delar upp den summan mentalt i:

  • cirka 60 000 kronor är mitt skyddsnät
  • resterande cirka 30 000 kronor är en mer flexibel marginal

De där 60 000 kronorna vill jag helst aldrig gå under. Det är pengar som finns där om bilen går sönder, tvättmaskinen går åt skogen eller om jag skulle förlora jobbet.

Resten kan jag använda mer fritt vid större köp, men även där försöker jag planera i förväg så att jag inte äter upp skyddsnätet.

Det är också därför jag tycker att råd som “du ska ha 3 månadslöner” blir lite väl generiska.

En person med hyresrätt, stabil inkomst och få fasta kostnader kan klara sig med betydligt mindre än någon med villa, barn, två bilar och varierande inkomst.

Utgå från ditt liv, inte från någon annans.

Buffert är inte samma sak som aktier och fonder

Jag räknar inte mina aktier och fonder som buffert.

För mig är det två helt olika saker.

Aktier och fonder är långsiktigt sparande. Tanken är att pengarna ska få ligga så länge som möjligt och växa.

Bufferten ska däremot kunna användas nu.

Om bilen behöver en dyr service vill jag inte behöva sälja aktier efter en börsnedgång bara för att få fram pengar.

Därför föredrar jag att ha bufferten på ett separat sparkonto där pengarna är lättillgängliga.

Avanza rekommenderar också sparkonto för buffertpengar eftersom de ska vara trygga och tillgängliga. RikaTillsammans lyfter samma grundprincip: bufferten ska fungera som ekonomisk trygghet när något oväntat händer.

Läs även: Så ser mina aktier och fonder ut idag

Vad använder man bufferten till?

Jag använder faktiskt min buffert lite titt som tätt.

Det är ju hela poängen.

När bilen nyligen behövde service och kamremsbyte för runt 20 000 kronor tog jag pengarna därifrån.

Samma kommer ske nu i November när jag ska köpa in lite nya leksaker.
30,000kr har jag sen tidigare, och så har jag sparat undan lite sedan September.

Med dessa två kan jag använda för att inte gå under min 60 000kr gräns.

Det är exakt så jag tycker en buffert ska fungera: som en ekonomisk krockkudde både för förutsägbara utgifter men också för oförutsägbara.

Och när den används bygger man upp den igen.

RikaTillsammans lyfter också en bra poäng: man ska inte få dåligt samvete när man använder bufferten. Den finns just för att jämna ut ekonomin. 

Har du ingen buffert? Börja bara

Om du har 0 kronor sparat idag hade jag inte börjat med att tänka:

“Jag måste få ihop tre månadslöner.”

Det kan kännas helt jävla omöjligt.

Börja istället med vad du kan lägga undan.

200 kronor.

500 kronor.

2 000 kronor.

Poängen är att börja bygga någonting.

Det händer också något mentalt när man ser kontot växa.

200kr kanske inte känns sådär super mycket.

Men när det börjar bli 1,000kr.

Och sen 3,000kr

Och sen 10,000kr
Då du!

Helt plötsligt börjar man bli mer ekonomiskt medveten.
Och tänker i baner som ”behöver jag verkligen det där eller ska jag lägga det på buffert kontot istället?”.

Inte för att man blir snål, utan för att man blir mer ekonomiskt medveten.

Och samtidigt vet man:

“Om något händer har jag pengar.”

Det är betydligt bättre än att behöva ta ett dyrt lån när något går åt pipan.

En liten krockkudde är fortfarande en krockkudde.

Vanliga frågor

Hur mycket buffert bör man ha?

Det finns inget exakt svar. Jag brukar själv utgå från ungefär tre månaders vanliga utgifter, men behovet beror på din livssituation.

Var ska man ha sin buffert?

Jag föredrar ett separat sparkonto där pengarna är tillgängliga och inte blandas ihop med vardagsekonomin.

Bufferten ska kunna användas när den behövs och bör därför inte vara beroende av börsens utveckling.

Ska man bygga buffert eller börja investera?

Jag ser bufferten som grunden.

Aktier och fonder är mitt långsiktiga sparande, medan bufferten finns för saker som händer här och nu.

Har du ingen ekonomisk marginal alls hade jag personligen börjat bygga åtminstone en mindre buffert innan jag fokuserade för mycket på investeringar.

Viktigt

Den här artikeln bygger på hur jag själv tänker kring buffert och privatekonomi.

Jag är inte finansiell rådgivare och innehållet ska inte ses som personlig ekonomisk rådgivning.

Din lämpliga buffert beror på bland annat inkomster, utgifter, skulder, boende, försäkringar och livssituation.

Relaterat innehåll

Ta del av det senaste från Manfolk

Praktiska råd direkt i inkorgen

Läs vidare